slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Uppmaningen i Londons tunnelbana: Använd hörlurar

Publicerad: 2 september 2025, 04:23 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En kampanj har lanserats i Londons tunnelbana för att uppmana resenärer att använda hörlurar och minska störande ljud från musik och telefonsamtal. En undersökning av TFL visar att 70 procent av de svarande upplever obehag av höga ljud i kollektivtrafiken. Kampanjen inkluderar affischer och kan leda till böter på upp till 1 000 pund för de som inte följer direktiven.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och ingressen betonar uppmaning och stor bot, vilket ramar in frågan som ordning och sanktion. Fokuset på 1 000 pund kan verka alarmistiskt, då texten saknar exempel och bara nämner ett lägre bötesfall.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som störig, högljudda och ljudbovar samt uttryck om att jaga förstärker ett normativt, ordningsinriktat tonläge. Språket uppmuntrar tillsyn snarare än problematisering.

⚖️ Källbalans

Källor är en TFL-undersökning och en frilansjournalist i Morgonstudion. Ingen röst från TFL officiellt, polisen, resenärer med andra upplevelser, tillgänglighetsföreträdare eller juridisk expertis. Perspektivet blir ensidigt mot att störande ljud är ett problem som kräver åtgärd.

🔎 Utelämnanden

Saknar tydlig genomgång av rättslig grund, hur ofta böter utfärdas och hur kampanjen utformas. Ingen metodik eller urval för undersökningen. Inga röster om tillgänglighet (till exempel behov av högtalarläge), proportioner, alternativ som tysta vagnar eller jämförelser med andra städer.

✅ Slutsats

Helheten lutar mot mitten med ett teknokratiskt fokus på enkätdata och praktisk ordningskampanj. Samtidigt finns en svag högervridning genom betoning på individuellt ansvar och sanktioner samt språk som framhäver ordning. Avsaknad av ojämlikhets- eller systemkritiska perspektiv minskar vänsterinslag.

5% Vänster · 65% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken speglar sakligt kampanjens budskap; ramen betonar ordning och regler i kollektivtrafiken utan polemisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Termer som "storbot" och citatet "jaga de här ljudbovarna" skapar viss dramatik men huvudsakliga brödtexten är neutral och informativ.

⚖️ Källbalans

Artikeln bygger på en frilansjournalists utsagor och en TFL-enkät; inga uttalanden från resenärer, tjänstemän eller kritiker inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Ingen diskussion om integritets- eller yttrandefrihetsaspekter, faktisk bötfällningsfrekvens eller alternativa synsätt från resenärsorganisationer nämns.

✅ Slutsats

Reportaget presenterar ett ordningsproblem med teknokratisk ton och fokuserar på praktiska lösningar från myndigheten. Bristen på värderingsdriven kritik eller ideologiskt språk placerar inslaget tydligt i mitten snarare än åt vänster eller höger.

15% Vänster · 70% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken och inledningen fokuserar på störande beteende i kollektivtrafiken och presenterar kampanjen som ett svar på ett utbrett problem. Framing är vardaglig och saklig, utan tydlig värdeladdning eller politisk vinkling.

💬 Språkvinkling

Språket är neutralt och informativt, med vissa lätt humoristiska inslag som "ljudbovarna". Ingen starkt emotiv eller laddad retorik används.

⚖️ Källbalans

Endast en källa, frilansjournalisten Petter Larsson, intervjuas. Ingen röst från resenärer, kollektivtrafikbolaget TFL eller kritiker till kampanjen inkluderas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte eventuella invändningar mot kampanjen, exempelvis integritetsaspekter eller risk för överdriven kontroll. Ingen internationell jämförelse eller bredare samhällskontext ges.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen saklig och teknokratisk, med fokus på praktiska lösningar och ordningsfrågor snarare än politiska eller ideologiska dimensioner. Bristen på konfliktperspektiv och frånvaro av systemkritik eller traditionella värden placerar den tydligt i mitten. Ingen tydlig vänster- eller högervridning kan identifieras.

10% Vänster · 80% Center · 10% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Artikeln betonar personligt ansvar och ordning i kollektivtrafiken samt stöder skärpta böter mot störande beteende. Detta överlappar Moderaternas fokus på trygghet, regel­efterlevnad och tydliga sanktioner. Frånvaron av kritik mot statlig intervention gör framställningen positiv för M:s rätts- och ordningsprofil.

Sverigedemokraterna

För SD är social ordning, tydliga regler och hårdare sanktioner centrala. Artikeln framställer "ljudbovarna" som ett problem och välkomnar att personal ska "jaga" dem samt utdöma höga böter. Den nolltoleransliknande tonen stödjer SD:s ordningsretorik och framstår därför som gynnsam för partiets världsbild.

Kristdemokraterna

KD betonar socialt ansvar, gemensamma värderingar och trygghet i offentliga miljöer. Artikeln framhåller att ordningsproblem ska motverkas med tydliga regler och kännbara böter, samt uppmanar personalen att vara "alert". Detta ligger nära KD:s syn på ordning och respekt i samhällsgemenskapen, vilket gör framställningen positiv för partiet.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Artikeln hyllar höga böter upp till 1 000 pund utan att problematisera klassperspektiv, proportionalitet eller alternativa, mjukare lösningar. Den bejakar ökad kontroll snarare än kollektiva eller jämlika åtgärder, vilket krockar med Vänsterpartiets kritik mot repressiva styrmedel som kan drabba låginkomsttagare hårdast. Därför blir vinklingen ogynnsam ur V-perspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Texten lyfter ett kollektivt problem i en offentlig tjänst och accepterar statlig reglering och böter för allmän nytta, vilket harmonierar med S syn på gemensamma lösningar. Samtidigt berörs aldrig sociala klyftor, jämlikhet eller välfärdsperspektiv som är centrala för partiet. Därmed blir helhetsintrycket varken särskilt gynnsamt eller kritiskt för Socialdemokraterna.

Centerpartiet

Centerpartiet prioriterar decentralisering, företagsklimat och klimatfrågor, vilket inte berörs. Visserligen kan kampanjen tolkas som hänsyn till medresenärer, men artikeln diskuterar varken individuell frihet, landsbygdsperspektiv eller miljöpolitik. Därmed påverkar framställningen knappast partiets profil åt något håll.

Liberalerna

Liberalerna balanserar individuell frihet och ordning. Artikeln stöttar hårdare regler men diskuterar inte risker för överdriven statlig kontroll eller frihetsinskränkningar, vilket hade kunnat vara centralt för L. Avsaknaden av värderings- och integrationsperspektiv gör att den varken stärker eller försvagar partiets profil.

Miljöpartiet

Artikeln behandlar ljudstörningar, vilket skulle kunna kopplas till miljö och livskvalitet, men skribenten gör ingen ekologisk eller social rättvisevinkel. Fokus ligger snarare på ordningsböter än på hållbarhet eller inkluderande lösningar. Därmed är kopplingen till MP:s kärnfrågor svag, och rapporteringen förblir neutral för partiet.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935