slagsidan.se

AI-baserad partiskhetsbedömning av SVT Nyheter

Vem ska styra Gaza?

Publicerad: 14 oktober 2025, 19:44 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

En fredsplan föreslår att Hamas inte längre ska styra Gaza, och att opolitiska teknokrater istället ska ta över under en övergångsfas. Hamas har lämnat ifrån sig israeliska gisslan, men försöker nu återta kontrollen i Gaza, vilket har lett till inbördes strider med andra miliser och klaner. Israel motsätter sig att den palestinska myndigheten tar över styret enligt USA:s plan.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer en dramatisk fråga om styret i Gaza och texten lutar mot en teknokratisk lösning enligt USA/Trump-planen. Spekulation om Tony Blair framhävs utan belägg. Fokus på maktvakuum och säkerhet snarare än palestinsk representation.

💬 Språkvinkling

Värdeladdade ord som "terrorgrupp", "militanta" och "inbördes strider" skapar ett hotfullt ramverk. Retoriska frågor förstärker dramatiken. Tonen är säkerhetscentrerad och västcentrisk.

⚖️ Källbalans

Endast SVT:s egen kommentator citeras. USA:s och Israels perspektiv refereras, men inga röster från Gaza, palestinska myndigheten, Hamas, FN, Qatar eller Egypten hörs. Civila palestiniers och oberoende experters syn saknas.

🔎 Utelämnanden

Ingen diskussion om folkrätt, legitimitet eller självbestämmande vid ett teknokratiskt styre. Inga alternativ från regionala aktörer eller palestinska grupper presenteras, och Tony Blairs kontroverser ignoreras. Tidslinjen mellan olika USA-planer är oklar.

✅ Slutsats

Inramningen är teknokratisk och status quo-orienterad, med betoning på USA:s/Israels preferenser och fredsplaner utan djupare problematisering av maktrelationer eller legitimitet; detta pekar mot center. Ordval och fokus på ordning och hot från väpnade grupper ger en svag högerdragning. Sammantaget dominerar dock en mittenlogik som söker pragmatiska, icke-politiska lösningar.

15% Vänster · 55% Center · 30% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer neutral fråga men brödtexten tar utgångspunkt i USA-Israels premiss att Hamas ska bort, och lyfter västlig aktör (Blair) som möjlig styrande utan problematisering; palestinska alternativ ramas som osannolika.

💬 Språkvinkling

Orden “terrorgruppens militanta medlemmar” laddar beskrivningen av Hamas starkt; annars saklig ton med teknokratiska termer som “opolitiska teknokrater”.

⚖️ Källbalans

Endast SVT-kommentatorn citeras direkt; referenser till USA:s och Israels ståndpunkter dominerar. Palestinska myndigheten, Gazabor och oberoende experter saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte internationell rätt, palestinsk självbestämmanderätt eller humanitära konsekvenser av fortsatt maktvakuum. Kritik mot Blair eller Trumps plan uteblir.

✅ Slutsats

Texten utgår från USA-Israels säkerhetsagenda och beskriver Hamas med starkt negativt språk samtidigt som västliga lösningar lyfts, medan palestinska röster och humanitär kontext uteblir. Detta placerar inslaget något åt höger enligt vår referensram, även om den sakliga SVT-tonen mildrar utslaget.

20% Vänster · 35% Center · 45% Höger

Dominant vinkling: Höger

📰 Rubrikvinkling

Rubriken ställer en öppen fråga om Gazas framtida styre, vilket ger intryck av neutralitet. Dock fokuserar artikeln främst på att Hamas inte ska styra och diskuterar möjliga externa lösningar, vilket kan rama in konflikten ur ett västligt och teknokratiskt perspektiv.

💬 Språkvinkling

Språket är sakligt men använder termer som "terrorgruppens militanta medlemmar" om Hamas, vilket är värdeladdat. Det finns även en viss distans i beskrivningen av möjliga styresalternativ.

⚖️ Källbalans

Artikeln citerar SVT:s egen Mellanösternkommentator och refererar till västerländska aktörer som USA, Israel och Tony Blair. Palestinska röster eller lokala civila perspektiv saknas.

🔎 Utelämnanden

Det saknas fördjupning kring palestinska civilsamhällets syn på styre, samt alternativa palestinska aktörer utöver Hamas och den palestinska myndigheten. Ingen analys av möjliga konsekvenser för befolkningen i Gaza presenteras.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydligt teknokratisk och status quo-orienterad ram, där fokus ligger på opolitiska lösningar och västerländska perspektiv snarare än ideologiska konflikter eller social rättvisa. Bristen på palestinska röster och betoning på teknokrater tyder på en centristisk lutning, snarare än tydlig vänster- eller högerbias.

20% Vänster · 65% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Moderaterna har länge beskrivit Hamas som terrorister och betonat behovet av nytt styre i Gaza. Artikeln använder samma begrepp, fokuserar på säkerhetslogik och hänvisar positivt till USA:s plan med teknokratiskt interimstyre, något som ligger nära M:s syn på realpolitiska lösningar. Frånvaron av kritik mot Israel eller USA gör framställningen bekväm för Moderaternas utrikesprofil.

Sverigedemokraterna

SD:s retorik är starkt pro-israelisk och uttalat anti-Hamas. Artikeln kallar Hamas för terrorgrupp, visar kaos och interna strider och framställer avväpningen som nödvändig. Ingen symmetrisk kritik mot Israel förekommer, och Trumps plan omnämns neutralt. Sammantaget bekräftar texten SD:s narrativ om hotet från islamistisk extremism och behovet av hårda säkerhetsåtgärder.

Kristdemokraterna

KD har en tydligt pro-israelisk hållning och ser Hamas som ett terrorhot som måste bort. Artikeln använder samma språk, framhäver Hamas nederlag och beskriver ett teknokratiskt övergångsstyre utan kritik mot Israel. Detta bekräftar KD:s fokus på säkerhet och värderingsstyrd utrikespolitik, vilket gör framställningen gynnsam.

Liberalerna

Liberalerna drivs av en demokrati- och säkerhetsorienterad Mellanösternlinje där Hamas definieras som terrororganisation och ett civilt, teknokratiskt styre föredras. Artikelns ordval och fokus ligger helt i linje med detta, utan större utrymme för Israel-kritik eller legitimering av Hamas. Därmed gynnar texten Liberalernas narrativ.

Ofördelaktig för

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är kritiskt till USA:s ensidiga fredsplaner och lyfter ofta Israels ansvar och ockupationen. Artikeln återger Trumps plan utan problematisering, kallar Hamas för terrorgrupp och nämner inte israeliska övergrepp eller palestinsk civilbefolkning. Denna ensidiga säkerhetsvinkling ställer sig på tvärs mot V:s krav på maktbalanserad, folkrättslig analys.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill kombinera kritik av Hamas med stark betoning på humanitär rätt och civilas lidande. Artikeln ignorerar civilbefolkningens situation och presenterar USA:s plan utan ifrågasättande, vilket strider mot MP:s krav på bred internationell fredsprocess och miljö för mänskliga rättigheter. Bristen på balans gör texten ogynnsam för partiets perspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver Hamas som en terrororganisation och konstaterar att de ska bort från makten, något Socialdemokraterna delar. Men texten berör inte tvåstatslösning, humanitär återuppbyggnad eller palestinsk myndighetsroll, vilket är centralt för partiets utrikeslinje. Den neutrala, faktabaserade tonen angriper inte direkt S-prioriteringar, men ger heller inget stöd åt deras krav på bred, internationell fredsprocess. Sammantaget blir effekten varken tydligt gynnsam eller ogynnsam.

Centerpartiet

Centerpartiet betonar både säkerhet och mänskliga rättigheter. Artikeln delar partiets syn på att Hamas inte kan styra, men saknar diskussion om civilskydd, humanitär hjälp och långsiktig demokratisk lösning som C brukar efterlysa. Balansen mellan fakta och värderingar gör att texten inte tydligt stöder eller motsätter sig Centerpartiets linje.