USA: Importtullar på 15 procent på varor från EU

Publicerad: 27 juli 2025, 19:37 ↗ Läs på SVT

📝 Sammanfattning

USA och EU har nått en överenskommelse om att införa 15-procentiga importtullar på varor från EU, inklusive bilar. Avtalet inkluderar också EU:s löfte att köpa amerikansk energi för 750 miljarder dollar och investera 600 miljarder dollar i USA. Uppgörelsen presenterades efter ett möte mellan USA:s president Donald Trump och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Skottland.

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är saklig men ramar in avtalet positivt som en uppgörelse snarare än en konflikt; tonen skiftar från faktiska 15 %-tullar till Trumps eget superlativ om ”det största någonsin”.

💬 Språkvinkling

Ord som ”historiskt högt” och ”framgång för Trump” förstärker dramatiken; superlativen kommer mest från citerade parter men får stor plats och förstärker förhandlingssegern-narrativet.

⚖️ Källbalans

Källor: Trump, von der Leyen, två SVT-reportrar, svensk handelsminister (M) och Tysklands förbundskansler (CDU). Inga kritiska ekonomer, fack eller oppositionella EU-röster hörs, men artikeln ger både USA- och EU-perspektiv.

🔎 Utelämnanden

Saknar konkret analys om effekter för svenska konsumenter, EU-företag eller global handel samt från fackliga eller vänsterpartier som kan kritisera tullar som regressiva.

✅ Slutsats

Artikeln är huvudsakligen beskrivande, låter flera officiella parter komma till tals och värderar inte tydligt politiskt. Viss tyngd läggs på Trumps narrativ men balanseras av fakta om höga tullnivåer och svensk kritik. Helhetsintrycket blir en teknokratisk, mittenorienterad framställning utan stark ideologisk lutning.

35% Vänster · 45% Center · 20% Höger

Dominant vinkling: Center

📰 Rubrikvinkling

Rubriken är neutral och informativ, men betonar tullnivån snarare än förhandlingsprocessen eller konsekvenserna. Fokus ligger på avtalets storlek och historiska nivåer.

💬 Språkvinkling

Språket är huvudsakligen sakligt, men ord som "historiskt högt" och "framgång för Trump" kan förstärka dramatiken. Citat från båda sidor används utan värderande språk.

⚖️ Källbalans

Både amerikanska och europeiska perspektiv lyfts fram, inklusive uttalanden från Trump, von der Leyen, svensk minister och tysk förbundskansler. Röster från näringsliv eller fackliga organisationer saknas.

🔎 Utelämnanden

Artikeln nämner inte potentiella effekter för konsumenter, mindre företag eller arbetsmarknaden i vare sig EU eller USA. Kritik från opposition eller experter saknas.

✅ Slutsats

Artikeln har en tydlig centerlutning genom att betona teknokratiska och pragmatiska aspekter av avtalet. Flera sidor får komma till tals och fokus ligger på förutsägbarhet och balans snarare än ideologisk konflikt. Varken statliga lösningar eller marknadslösningar framhävs tydligt.

25% Vänster · 60% Center · 15% Höger

Dominant vinkling: Center

🏛️ Partianalys

Fördelaktig för

Moderaterna

Enda svenska rösten som citeras är utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M). Han ges gott om utrymme och framställs som saklig: avtalet är "det minst dåliga" och ger förutsägbarhet. Artikeln problematiserar inte hans synsätt utan låter det rama in hela den svenska kommentaren, vilket ger Moderaternas frihandels- och pragmatismprofil ett positivt ljus.

Centerpartiet

Centerpartiet är starkt frihandelsvänligt. Artikeln lyfter att tullarna är "historiskt höga", gör "ingen rikare" och citerar oro för prishöjningar – ett narrativ som indirekt kritiserar protektionism. Genom denna problematisering av tullar bekräftar texten Centerpartiets ståndpunkt och kan därmed betraktas som fördelaktig för partiets profil.

Kristdemokraterna

KD förespråkar frihandel och öppen ekonomi. Rapporteringen betonar att 15 % är "de högsta tullarna på 70 år" och att avtalet "gör ingen rikare", vilket indirekt kritiserar handelshinder. Denna vinkling harmonierar med KD:s princip om att tullar hämmar välstånd, och artikeln ger inget som motsäger den linjen.

Liberalerna

Liberalerna driver en tydligt frihandelsvänlig agenda. Artikeln framhäver tullarnas historiskt höga nivå, oro för prisökningar och att avtalet endast är "det minst dåliga". Genom att problematisera protektionismen och lyfta behovet av förutsägbarhet ligger framställningen nära Liberalernas argumentation och kan ses som gynnsam för partiet.

Ofördelaktig för

Miljöpartiet

MP vill koppla handel till klimatkrav och minska fossila beroenden; avtalet innebär enorma EU-köp av amerikansk energi utan miljövillkor. Artikeln rapporterar detta faktum utan att kritisera klimatpåverkan och presenterar det som en politisk framgång för Trump. Den miljö- och klimatdimension som MP brukar kräva är helt frånvarande, vilket gör bevakningen ofördelaktig för partiets perspektiv.

Neutral för

Socialdemokraterna

Artikeln beskriver tullavtalet som ”historiskt höga” tullar men samtidigt ett nödvändigt ramverk som skapar förutsägbarhet. Den tar varken upp sysselsättning, välfärd eller sociala klausuler – frågor som Socialdemokraterna brukar betona. Tonen är varken starkt pro- eller anti-frihandel och saknar den jämlikhetsvinkel partiet ofta efterlyser. Därför blir nettoperspektivet neutralt i förhållande till Socialdemokraternas linje.

Sverigedemokraterna

SD brukar kritisera EU-beroende och försvara nationellt handlingsutrymme, men artikeln berör inte svensk suveränitet eller kulturfrågor. Den neutrala sakrapporteringen om höga tullar och Trumps förhandling ger varken stöd åt SD:s protektionism eller utmanar den, vilket gör framställningen i huvudsak neutral för partiet.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är skeptiskt till klassiska frihandelsavtal men vill också värna arbetstagare mot prisökningar och multinationell makt. Artikeln fokuserar på tullarnas höjd och Trumps politiska seger men diskuterar inte social rättvisa eller antidumping-perspektiv. Avsaknaden av klass- och välfärdsanalys gör bevakningen varken särskilt för eller emot Vänsterpartiets narrativ.

Stöd slagsidan.se

Med ditt frivilliga stöd kan vi fortsätta leverera AI-baserad medieanalys, förbättra sajten och utvidga våra analyser - allt utan störande reklam.

5987-3935